Hej alla,
Nu blir det allvarlig politik istället för skoj. År 2009 skulle ju bli skit, så Ulla Tudor och teamet bakom The Skräck of Horror tänker hänga på konjunkturen och sluta skoja.
The Skräck of Horrors roliga profil är utsuddad. Vi ses på barrikaderna.
Ett bättre förslag
Den senaste tiden har det skrivits mycket om våldtäkter och våldtäktsmän. Kvinnor blir mer och mer rädda för att gå ut på kvällen och en åklagare talar om att stämma läkare som skriver ut p-piller till barn eftersom att läkaren enligt åklagaren då är skyldig till hjälp till våldtäkt.
Detta p.g.a det finns en lag som säger att det alltid är sexuellt utnyttjande då ett barn under 14 år har sex.
En insändare i Metro idag (21/4-09) skriver ungefär: "Hur kan ett p-piller hjälpa mot våldtäkt? Skadan är redan gjord."
Vi på The Skräck of Horror är benägna att hålla med insändaren. Ett p-piller hjälper ju inte alls mot en våldtäkt, utan mot oönskad graviditet. Samtidigt lägger man preventivansvaret på kvinnan vilket ger en skev könsbild. Även våldäktsmannen borde tänka på preventivmedel.
Våldtäktsmannen har ju ingen som helst aning om hur mycket sex kvinnan har haft och vilka smittor och risker som våldtäktsmannen utsätter sig för.
Våldtäkt är s klart en risk för både kvinnan och mannen. Även om våldtäkt är en otäck sak så bör samhället, om de inte lyckas förebygga våldtäkter, åtminstone förebygga spridningen av könssjukdomar och förekomsten av oönskade graviditeter.
Därför föreslår The Skräck of Horror att staten bör dela ut gratis kondomer till alla kvinnor och till alla våldtäktsmän för att båda parter ska kunna skydda sig.
Alla vet även att dubbla preventivmedel skyddar bättre. Därför bör samhället och staten även ge kvinnor p-piller så att de ska kunna skydda sig mot oönskad graviditet då en våldtäktsman "knackar på dörren".
På detta sätt kan kvinnan och våldtäktsmannen själva bestämma lite vad de vill skydda sig mot. Både våldtäktsmannen och kvinnan kan skydda sig mot oönskad graviditet.
Något som bör påpekas är ju att kondomen är väldigt bra egentligen vid våldtäkt då könsorganen faktiskt egentligen aldrig nuddar varandra på riktigt vid användandet av kondom.
Visst, detta kan ju rasera hela lagen mot våldtäkt och vi här på redaktionen vet inte hur man löser detta. Kanske bör det finnas en straffskala även för våldtäkt med användande av kondom. Vad tycker ni om detta?
Man bör kanske även införa en bestämmelse för statliga kläder för kvinnor där det exempelvis finns en väldigt lättöppnad ficka innehållandes en s.k. våldtäktskondom. Kvinnokläderna kan bäras ute i löpspåret eller sent på kvällen. Kanske bör även dessa kläder finnas för barn då hotet med pedofiler hela tiden ökar. I det fallet handlar det ju kanske mer om skydd för barnen mot könssjukdomar och skydd mot påssjuka och röda hund för våldtäktsmannen.
I kvinnornas statliga kläder bör i det jämställdhetens namn även finnas en lättillgänglig "slicklapp" för kvinnor som utnyttjar andra kvinnor sexuellt.
Nu vill vi tala om ett helt annat förslag.
Det är allmänt känt att vi i Sverige använder djur för att prova nya mediciner, tvålar och smink. Vi i Sverige (Europas White Trash enligt en gallupundersökning 2003-03-14) är på något sätt tyst villiga att använda djur för som offer för att kunna vara friska, rena och snygga. Finns det då ingen som helst vilja att använda djur som offer för sexuell lust?
Det är ett faktum att våldtäktsmän ofta har ett kontrollbehov och en mycket stor sexuallust. Det är även ett faktum att betesdjur såsom kor och lamm har en god effekt för den naturliga floran på ängsmarken och i skogen. Bör då inte staten och till och med kommunerna vilja placera ut "sexdjur" runt löpspår och egentligen överallt där våldtäktsmän samlas.
Hur många människoöden skulle vi inte kunna rädda på detta sätt? Dömda våldtäktsmän som tjänat sitt straff bör även kunna få ut en s.k sexhund att ha hemma för "husbehov". Visst, det kan låta otäckt, men hur många kvinnor kan vi rädda på detta sätt? En, två eller tvåhundra. Jag vet inte, men är det inte värt det?
Vi på The Skräck of Horror avslutar denna artikel med följande citat:
"I have been assured by a very knowing American of my acquaintance in London, that a young healthy child, well nursed, is, at a year old, a most delicious, nourishing, and wholesome food.."
-Jonathan Swift
Visar inlägg med etikett köttpenis. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett köttpenis. Visa alla inlägg
tisdag 21 april 2009
tisdag 31 mars 2009
Gunters - En subkultur
Så kallade Gunters har funnits sedan tidigt 1800-tal och är kanske den mest hatade subkulturen av alla.
Många Gunters hävdar att punken, emon, modsen och skinnskallarna har sina rötter i Gunterskulturen. Det kan stämma, för Gunterskulturen är världens äldsta sub- och ungdomskultur som vi känner till och den kommer faktiskt från Sverige.
Så, vad står Gunterskulturen för? Hur ser en Gunter ut?
Den 16:de januari 1771 avrättades Jacob Guntlack genom hängning på Hammarbyhöjden. Tusentals åskådare bevittnade hans död.
Jacob Guntlack var en mästerlig hedersmannatjuv som härjade både i Sverige och i Finland. Han var känd först och främst för sin heder och för sin, som man sade då, "kronagea" klädstil. Kronage betyder något i stil med "förträfflig".
Innan Jacob Guntlack dog skrev han boken "Den uti Smedjegårds-häktet nu fängslade ryktbare bedragaren och tjufwen Jacob Guntlacks lefwernes-beskrifning, af honom sjelf författad" som från sent 1700-tal har varit Guntarnas bibel.
De Gunters som finns i Sverige idag försöker bokstavligen leva efter Jacob Guntlacks bok, vilket naturligvis är väldigt svårt i vårt moderna samhälle.
För att få veta mer om Gunters ger jag mig av till Sundsvall. Jag har hört att just Sundsvall är Sveriges Guntertätaste område. Även om Gunterkulturen är svensk i grund och botten så är det helt klart en mycket levande internationell kultur.
Jag vet inte riktigt vad jag har att vänta mig. Enligt de länkar jag har hittat på internet är Gunterskulturen en semikriminell skara människor som inte bangar krogslagsmål etc. Kommer jag att komma hem till Stockholm igen?
I och med att dagens Gunters tar avstånd från mobiltelefoner och mycket andra moderna saker har det varit mycket svårt att få tag på den "firma" som verkar i Sundsvall. Jag får lov att skicka brev med ett hästbud upp till Sundsvall för att sedan på samma sätt få tillbaka ett brev från en Gunter som kallar sig Karl Gunt. Karl Gunt önskar mig välkommen till Sundsvall, men säger att han inte kan garantera min säkerhet varken "på vägen upp genom Jämtlands mörka skogar" eller "i denna rena skara".
Jag klara mig väldigt bra genom Jämtlands mörka skogar eftersom jag flyger upp. Dock är jag lite rädd för "skaran" jag ska träffa.
Från flygplatsen åker jag ut till den gård jag fått vägbeskrivning till och där träffar jag Karl Gunt och hans tjej Cilla Winblad.

Jag blir välkomnad och de anmärker snabbt på min Okronagea stil.
"Klä dig smart, klä dig kronage", säger Karl Gunt.
Jag känner nästan igen uttrycket och börjar förstå kopplingen mellan världens alla subkulturer. Det låter nästan som skinnskallarnas: "Dress smart, dress sharp".
Jag frågar Karl och Cilla hur de ser på subkulturens grenar.
"Gunters var helt klart först, sedan har alla andra subkulturer fötts ur Gunterskulturen. Det värsta vi vet är Hård-Gunters och punkare. De är helt klart värst."
Jag får reda på att Hård-Gunters är den gren som kom från de ursprungliga Guntrarna någon gång 1811. Hård-Guntrarna var trötta på alla peruker och allt puder och valde att köra en mer rak stil. De valde att klä sig bonnigare och framförallt leva efter den ideologi som Guntersbibeln förespråkar.
Sedan 1811 har det alltså varit en strid mellan dessa två grupper som egentligen kommer ur samma huvudgrupp.
"De började kalla vanliga Gunters för "Mjuk-Gunters" och det är något vi alltid har hatat. Punkare är väl mer ok. Det är bara de att de är så jäkla risiga i sin klädstil och sin musik. Vi Gunters gillar ju också hård musik, men det ska vara med stil och gärna med luta som hufvudinstrument."
Jag tycker att det är så läckert när Karl Gunt säger "hufvudinstrument" precis som om alla sade det på det sättet.
Jag börjar även förstå det lite vridna med kulturen då vi kommer in på gårdens bakgård. Där står en soldatklädd man och piskar en annan man.
Enligt Cilla Winblad så är det bara ett rollspel för att återuppleva den aga som Jacob Guntlack fick som straff för att ha angivit sin mor och sin mors sambo för att planera ett mord.
Jag har lite svårt för att slita blicken från bestraffningen.
Hur är det då egentligen med allt det våldsamma och all kriminalitet.
"Alltså, det här med att vi Gunters skulle vara så fruktansvärt våldsamma, det fattar jag inte. Det är klart att det blir bråk och sånt, men oftast är det ju för att någon är riktigt dum i huvudet eller att de glor på oss när vi spatserar med käpp på stan. Jag fattar inte varför alla ska glo så mycket."
Jag frågar även om de bankrån som skett under de senare åren i Sundsvall. De bankrån där rånarna har lämnat en vit handske efter sig som visitkort.
"Äh, alltså. Det var ju inte vi. Visst man behöver ju en massa stålar för att kunna ha den här klädstilen och så, men fan, vi sysslar ju inte med sånt där skit. Visst, det finns ju Gunters som håller på sådär och slåss och rånar och så, men vi har inte gjort något. Sure, Fredman, han snodde ju lite schampo på Coop för några månader sedan, men det är typ den enda skit vi sysslar med."
Jag tackar för mig och Cilla Winblad frågar om jag vill vara med på en riktig 1700-talsorgie. Hur mycket jag än vill så måste jag tacka nej. Jag vet inte riktigt vad det skulle innebära i längden. Även om jag respekterar dessa ungdomar och deras stil så vill jag inte på något sätt vara satt i skuld till dem för en sexuell tjänst.
Många Gunters hävdar att punken, emon, modsen och skinnskallarna har sina rötter i Gunterskulturen. Det kan stämma, för Gunterskulturen är världens äldsta sub- och ungdomskultur som vi känner till och den kommer faktiskt från Sverige.
Så, vad står Gunterskulturen för? Hur ser en Gunter ut?
Den 16:de januari 1771 avrättades Jacob Guntlack genom hängning på Hammarbyhöjden. Tusentals åskådare bevittnade hans död.
Jacob Guntlack var en mästerlig hedersmannatjuv som härjade både i Sverige och i Finland. Han var känd först och främst för sin heder och för sin, som man sade då, "kronagea" klädstil. Kronage betyder något i stil med "förträfflig".
Innan Jacob Guntlack dog skrev han boken "Den uti Smedjegårds-häktet nu fängslade ryktbare bedragaren och tjufwen Jacob Guntlacks lefwernes-beskrifning, af honom sjelf författad" som från sent 1700-tal har varit Guntarnas bibel.
De Gunters som finns i Sverige idag försöker bokstavligen leva efter Jacob Guntlacks bok, vilket naturligvis är väldigt svårt i vårt moderna samhälle.
För att få veta mer om Gunters ger jag mig av till Sundsvall. Jag har hört att just Sundsvall är Sveriges Guntertätaste område. Även om Gunterkulturen är svensk i grund och botten så är det helt klart en mycket levande internationell kultur.
Jag vet inte riktigt vad jag har att vänta mig. Enligt de länkar jag har hittat på internet är Gunterskulturen en semikriminell skara människor som inte bangar krogslagsmål etc. Kommer jag att komma hem till Stockholm igen?
I och med att dagens Gunters tar avstånd från mobiltelefoner och mycket andra moderna saker har det varit mycket svårt att få tag på den "firma" som verkar i Sundsvall. Jag får lov att skicka brev med ett hästbud upp till Sundsvall för att sedan på samma sätt få tillbaka ett brev från en Gunter som kallar sig Karl Gunt. Karl Gunt önskar mig välkommen till Sundsvall, men säger att han inte kan garantera min säkerhet varken "på vägen upp genom Jämtlands mörka skogar" eller "i denna rena skara".
Jag klara mig väldigt bra genom Jämtlands mörka skogar eftersom jag flyger upp. Dock är jag lite rädd för "skaran" jag ska träffa.
Från flygplatsen åker jag ut till den gård jag fått vägbeskrivning till och där träffar jag Karl Gunt och hans tjej Cilla Winblad.

Jag blir välkomnad och de anmärker snabbt på min Okronagea stil.
"Klä dig smart, klä dig kronage", säger Karl Gunt.
Jag känner nästan igen uttrycket och börjar förstå kopplingen mellan världens alla subkulturer. Det låter nästan som skinnskallarnas: "Dress smart, dress sharp".
Jag frågar Karl och Cilla hur de ser på subkulturens grenar.
"Gunters var helt klart först, sedan har alla andra subkulturer fötts ur Gunterskulturen. Det värsta vi vet är Hård-Gunters och punkare. De är helt klart värst."
Jag får reda på att Hård-Gunters är den gren som kom från de ursprungliga Guntrarna någon gång 1811. Hård-Guntrarna var trötta på alla peruker och allt puder och valde att köra en mer rak stil. De valde att klä sig bonnigare och framförallt leva efter den ideologi som Guntersbibeln förespråkar.
Sedan 1811 har det alltså varit en strid mellan dessa två grupper som egentligen kommer ur samma huvudgrupp.
"De började kalla vanliga Gunters för "Mjuk-Gunters" och det är något vi alltid har hatat. Punkare är väl mer ok. Det är bara de att de är så jäkla risiga i sin klädstil och sin musik. Vi Gunters gillar ju också hård musik, men det ska vara med stil och gärna med luta som hufvudinstrument."
Jag tycker att det är så läckert när Karl Gunt säger "hufvudinstrument" precis som om alla sade det på det sättet.
Jag börjar även förstå det lite vridna med kulturen då vi kommer in på gårdens bakgård. Där står en soldatklädd man och piskar en annan man.
Enligt Cilla Winblad så är det bara ett rollspel för att återuppleva den aga som Jacob Guntlack fick som straff för att ha angivit sin mor och sin mors sambo för att planera ett mord.Jag har lite svårt för att slita blicken från bestraffningen.
Hur är det då egentligen med allt det våldsamma och all kriminalitet.
"Alltså, det här med att vi Gunters skulle vara så fruktansvärt våldsamma, det fattar jag inte. Det är klart att det blir bråk och sånt, men oftast är det ju för att någon är riktigt dum i huvudet eller att de glor på oss när vi spatserar med käpp på stan. Jag fattar inte varför alla ska glo så mycket."
Jag frågar även om de bankrån som skett under de senare åren i Sundsvall. De bankrån där rånarna har lämnat en vit handske efter sig som visitkort.
"Äh, alltså. Det var ju inte vi. Visst man behöver ju en massa stålar för att kunna ha den här klädstilen och så, men fan, vi sysslar ju inte med sånt där skit. Visst, det finns ju Gunters som håller på sådär och slåss och rånar och så, men vi har inte gjort något. Sure, Fredman, han snodde ju lite schampo på Coop för några månader sedan, men det är typ den enda skit vi sysslar med."
Jag tackar för mig och Cilla Winblad frågar om jag vill vara med på en riktig 1700-talsorgie. Hur mycket jag än vill så måste jag tacka nej. Jag vet inte riktigt vad det skulle innebära i längden. Även om jag respekterar dessa ungdomar och deras stil så vill jag inte på något sätt vara satt i skuld till dem för en sexuell tjänst.
Etiketter:
gunters,
hård-gunters,
jacob guntlack,
köttpenis,
mods,
punk,
skinhead,
skinnskalle,
subkultur,
ungdomskultur
måndag 30 mars 2009
China - around the country tour
http://www.expressen.se/Nyheter/1.1516914/har-tar-han-steget-in-mot-doden
Kan inte Muhammed komma till berget, får berget komma till Muhammed.
Ungefär så säger man i Kina nu när avrättningsskateboarden är igång. Istället för det traditionella nackskottet åker man nu omkring på en skateboard och tvingar de dödsdömda att försöka göra en ollie vid en trottoarkant.
Kan inte Muhammed komma till berget, får berget komma till Muhammed.
Ungefär så säger man i Kina nu när avrättningsskateboarden är igång. Istället för det traditionella nackskottet åker man nu omkring på en skateboard och tvingar de dödsdömda att försöka göra en ollie vid en trottoarkant.
Ica - räddaren i nöden
Efter larmet om glas i kyckling stoltserar Ica som de stora räddarna i nöden.
"Man kan alltid göra något gott av det som varit en dålig grej"
Så säger Fredrik Stigson på Icas högkvarter.
Det går nämligen att köpa glasfri kronfågel på de flesta Icabutiker i landet. Detta är ett resultat av den ompackning och nymärkning som Ica satt i system.
"Vi har fryst kyckling som är över 2 år gammal på de flesta Icabutiker i Sverige. Detta tack vare vårt arbete med att märka om gammal kyckling. Icas kyckling är garanterat glasfri."
"Man kan alltid göra något gott av det som varit en dålig grej"
Så säger Fredrik Stigson på Icas högkvarter.
Det går nämligen att köpa glasfri kronfågel på de flesta Icabutiker i landet. Detta är ett resultat av den ompackning och nymärkning som Ica satt i system.
"Vi har fryst kyckling som är över 2 år gammal på de flesta Icabutiker i Sverige. Detta tack vare vårt arbete med att märka om gammal kyckling. Icas kyckling är garanterat glasfri."
lördag 28 mars 2009
Nu är han borta
När jag sakta går mot min bil är det som om inget hänt.
Jag hör några fåglar en bit bort och någon stackare som sitter närmre mig, uppe i ett träd, och kvittrar någorlunda falskt. Är hon som jag?
Är hon ensam som jag? Sjunger hon så falskt, eller är det jag som är ur spår? Jag vet inte.
Bildörren öppnar sig med ett klick när jag trycker ned handtaget. Fönstret är öppet och jag sätter mig därinne i bilen, tänder en cigarett och känner hans lukt som på något sätt genom magi har stannat kvar därinne.
Jag står parkerad på en grå grusväg mellan två skogsdungar. Jag står i en svacka. Det är mitt i natten, men det har börjat ljusna.
Det är kallt i bilen, men det är ok. Det gör mig inget. Min våta t-shirt kletar sig fast mot min kropp och min pojkaktiga frisyr droppar.
När solen plötsligt sticker fram vid trädtopparna slutar den falska fågeln att sjunga en stund. Jag ser den titta mot solen i några sekunder. Sedan börjar hon sjunga igen fast med en bättre röst.
Solen går visst upp för alla varelser någon gång. Jag funderar på när min gång kommer. Hinner jag ens uppleva den?
Min cigarett tar slut och världen vaknar, men jag är kvar i gårdagen. En man i en bil åker sakta förbi. Han undrar vad jag gör där.
Vad gör jag här. Det är nästan svårt att fatta såhär i efterhand. Svårt att fatta att det där verkligen hände.
Lukten av honom sitter kvar. Det är det enda som finns kvar av honom nu och även den försvinner snart.
Jag lägger min hand på passagerarsätet som för att säga "hej då", men det finns inget där som kan svara.
Jag vrider om nyckeln som har suttit i tändningslåset hela tiden. Bilen startar och jag åker därifrån. Jag föreställer mig hans lukt som slingrar ut genom det öppna fönstret. Nu är han borta.
Jag hör några fåglar en bit bort och någon stackare som sitter närmre mig, uppe i ett träd, och kvittrar någorlunda falskt. Är hon som jag?
Är hon ensam som jag? Sjunger hon så falskt, eller är det jag som är ur spår? Jag vet inte.
Bildörren öppnar sig med ett klick när jag trycker ned handtaget. Fönstret är öppet och jag sätter mig därinne i bilen, tänder en cigarett och känner hans lukt som på något sätt genom magi har stannat kvar därinne.
Jag står parkerad på en grå grusväg mellan två skogsdungar. Jag står i en svacka. Det är mitt i natten, men det har börjat ljusna.
Det är kallt i bilen, men det är ok. Det gör mig inget. Min våta t-shirt kletar sig fast mot min kropp och min pojkaktiga frisyr droppar.
När solen plötsligt sticker fram vid trädtopparna slutar den falska fågeln att sjunga en stund. Jag ser den titta mot solen i några sekunder. Sedan börjar hon sjunga igen fast med en bättre röst.
Solen går visst upp för alla varelser någon gång. Jag funderar på när min gång kommer. Hinner jag ens uppleva den?
Min cigarett tar slut och världen vaknar, men jag är kvar i gårdagen. En man i en bil åker sakta förbi. Han undrar vad jag gör där.
Vad gör jag här. Det är nästan svårt att fatta såhär i efterhand. Svårt att fatta att det där verkligen hände.
Lukten av honom sitter kvar. Det är det enda som finns kvar av honom nu och även den försvinner snart.
Jag lägger min hand på passagerarsätet som för att säga "hej då", men det finns inget där som kan svara.
Jag vrider om nyckeln som har suttit i tändningslåset hela tiden. Bilen startar och jag åker därifrån. Jag föreställer mig hans lukt som slingrar ut genom det öppna fönstret. Nu är han borta.
torsdag 26 mars 2009
SÄPO inkopplat
http://www.expressen.se/Nyheter/1.1512321/sapo-kopplas-in-pa-kycklingharvan
Säkerhetspolisen kopplas nu in i utredningen om köttfynden i Bromsbodaskolans köttsoppa.Polisen tror att skolan har utsatts för sabotage.
Säkerhetspolisen kopplas nu in i utredningen om köttfynden i Bromsbodaskolans köttsoppa.Polisen tror att skolan har utsatts för sabotage.
Så ser Ralph Macchio ut idag
Ralph Macchio, den evigt unga skådespelaren, som spelade Karate Kid i början av 80-talet har inte haft så många filmjobb på senaste åren.Han har varit med i en del TV-serier, men någon film har det inte blivit.
Ralph Macchio som var 23 år redan när han spelade in Karate Kid är alltså 48 år idag och många undrar säkert hur han ser ut nu förtiden.
Ta en titt här så får ni se.
Etiketter:
kaffelattchio,
karate,
karate kid,
köttpenis,
ralph macchio
tisdag 24 mars 2009
Earth Hour är flyttat
The Skräck of Horror-teamet vill vara med och påverka miljön och upplyser nu alla läsare att Earth Hour är flyttat.
Istället för att släcka era lampor mellan 19:30 och 20:30 dn 28:e mars så är tiden flyttad till 04:30-05:30 den 29:e mars. Enligt Världsnaturfonden så har man flyttat tiden för enkelhetens skull.
"Vi vill ha så högt deltagande som möjligt. Statistiken för sveriges Earth Hour ska vara så nära 100% som möjligt. På natten har ju alla redan släckt sina lampor, så vilken tid är bättre än då."
Istället för att släcka era lampor mellan 19:30 och 20:30 dn 28:e mars så är tiden flyttad till 04:30-05:30 den 29:e mars. Enligt Världsnaturfonden så har man flyttat tiden för enkelhetens skull.
"Vi vill ha så högt deltagande som möjligt. Statistiken för sveriges Earth Hour ska vara så nära 100% som möjligt. På natten har ju alla redan släckt sina lampor, så vilken tid är bättre än då."
Kent - Storyn om en jätteäcklig hustomte
Hej!Jag heter Kent och jag är en hustomte från Bromölla.
På vardagarna gillar jag att åka ner för backar på en vaxduk och förgifta aftonbladetläsares dricksvatten med gamla blöta tidningar.
När jag inte sysslar med sånt så äter jag snor och gör snöstjärtar. Snöstjärtar? Ja, man sätter sig på huk och doppar rumpan i snön.
På helgerna brukar jag gå runt i byn och pussa barn lite längre än vad man borde.
I början gillar de mina rosa läppar, men när de känner min andedräkt blir de rädda. Då, precis när de blir rädda så brukar jag fråga om jag får komma hem till dem på natten och sova under deras säng. De vill de inte, men jag brukar säga att jag gör vad jag vill, tar vad jag vill och att jag dödar mammor och pappor.
Jag är singel och det är egentligen inget jag gillar. Det är svårt att hitta en kvinna som gillar mjölkrapar och hemmorojder.
Nä, nu ska jag gå och klämma några pormaskar och pissa ner några offentliga toaletter. Sedan runt klockan 18:00 kommer jag hem till dig och rullar runt i din säng och pruttar på kudden.
Leila min Leila - En illustrerad tisdagsberättelse
Det var en solig dag och inga moln fanns på himlen. Jag hade onanerat mig igenom hela natten och jag kände mig helt uttömd.
Ute på gräsmattan stod ett rådjur och i den lilla fågeldammen badade Leila, en kvinna från dårhuset som ligger tre mil från mitt hus. Hon hade badat där varje dag, till och med under vintern, redan innan jag flyttade in här.
Hon eggade mig inte alls. Inte längre i alla fall. Nu var hon bara en del av min sjuka trädgård.
Visst visst, jag ska erkänna att jag mången gång, åtminstone under de första åren här, har låtit mina vilda lustar och fantasier influeras av hennes mjölkvita hull. Vad är egentligen bäst, sjukt sex eller inget sex alls. Det kanske ni vet svaret på.
Jag lade mig naken med snorren åt vänster i den kalla skinnsoffan.
Klockan var 14:00 och det var nog dags att sova nu efter den hårda natten.
Ute på gräsmattan stod ett rådjur och i den lilla fågeldammen badade Leila, en kvinna från dårhuset som ligger tre mil från mitt hus. Hon hade badat där varje dag, till och med under vintern, redan innan jag flyttade in här.
Hon eggade mig inte alls. Inte längre i alla fall. Nu var hon bara en del av min sjuka trädgård.
Visst visst, jag ska erkänna att jag mången gång, åtminstone under de första åren här, har låtit mina vilda lustar och fantasier influeras av hennes mjölkvita hull. Vad är egentligen bäst, sjukt sex eller inget sex alls. Det kanske ni vet svaret på.
Jag lade mig naken med snorren åt vänster i den kalla skinnsoffan.
Klockan var 14:00 och det var nog dags att sova nu efter den hårda natten.
Skåningar - Så funkar det
Efter att ha kört c:a 70 mil i min lilla pruttbil är jag äntligen framme. Jag är i Revingeby, en skitby i Lunds kommun.
Det känns som om jag har tankat 300 gånger och röven känns som ett agat babianarsel. Förutom att nästan ha förfrusit fingrarna någonstans vid Vättern på väg ned så känner jag pisslukten från mina jeans stiga mig upp i näsan när jag sitter där i den ljumna bilen.
Jag har åkt hit för att smaka spättekaka, träffa infödingarna och känna lite på kvinnorna.
Hur är Skåne, hur är skåningarna, hur smakar spättekaka och hur känns en skånsk kvinna?
För det första. Skåne är äckligt. Det är med avsmak jag tittar ut genom vindrutan när jag kör min bil.. Det är ett onödigt ont. När jag sedan stiger ur bilen får jag först för mig att marken bränner mina fötter, men det är bara benen som har somnat.
En fruktansvärd stank, förutom min egen pisslukt, tar sig förbi mina näshår, genom bihålorna och ner i lungorna. Det är svårt att avgöra om det är reningsverket, skåningarna själva eller vattenverket.
En liten fet man haltar fram till mig och säger något. Jag vet inte riktigt vad, men jag tror att han är utvecklingsstörd. Han har gubbkeps och är lite fläskigt röd där han står och "hirrar". Ja, han "hirrar" och nu när jag skriver det så vet jag inte riktigt längre vad det betyder och vad jag egentligen menar, men han "hirrade".
De gör det... skåningarna.
Jag går in på första konditori och beställer en bit spättekaka. Det visar sig vara en gul marängliknande kaka som endast ett barn kan göra.
Spättekakan smakar skit och ägg.
Servitrisen, även hon småfet, kommer fram till mig och säger något. Jag vet inte riktigt vad, men jag tror att hon är utvecklingsstörd. Hon har gubbkeps och är lite fläskigt röd där hon står och "hirrar".
Hennes utseende skrämmer mig. Antingen är hon skånegubbens fru eller dotter, eller både och. Jag bestämmer mig för att skånska kvinnor inte är något för mig.
Jag går ut från konditoriet och det är då jag blir rädd. Håren i nacken reser sig. Jag får en klump i halsen.
Utanför konditoriet står hela byn samlad. Folket, även de lite småfeta, kommer fram till mig och säger något. Jag vet inte riktigt vad, men jag tror att de är utvecklingsstörda. De har gubbkepsar på sig och är lite fläskigt röda där de står och hirrar.
Deras utseende skrämmer mig. Antingen är alla allas fruar eller män, eller både och. Jag bestämmer mig för att ta första bästa tåg därifrån och lämna bilen, men det går inte för det går ju inga tåg till eller från Revingeby längre.
Jag klipper till första bästa människa jag hittar.
Människan, även han småfet, kommer fram till mig och säger något. Jag vet inte riktigt vad, men jag tror att den är utvecklingsstörd. Den har gubbkeps på sig och är lite fläskigt röd där den står och hirrar.
Dess utseende skrämmer mig. Antingen är den sin egen man/fru eller sin egen son/dotter eller både och.
Jag hoppar in i min bil och det första som slår mig är pisslukten från mina jeans. Jag startar bilen och åker därifrån med hela befolkningen efter mig. De viftar med sina krattor och facklor.
Revingeby är en skitby i Lunds kommun.
Det känns som om jag har tankat 300 gånger och röven känns som ett agat babianarsel. Förutom att nästan ha förfrusit fingrarna någonstans vid Vättern på väg ned så känner jag pisslukten från mina jeans stiga mig upp i näsan när jag sitter där i den ljumna bilen.
Jag har åkt hit för att smaka spättekaka, träffa infödingarna och känna lite på kvinnorna.
Hur är Skåne, hur är skåningarna, hur smakar spättekaka och hur känns en skånsk kvinna?
För det första. Skåne är äckligt. Det är med avsmak jag tittar ut genom vindrutan när jag kör min bil.. Det är ett onödigt ont. När jag sedan stiger ur bilen får jag först för mig att marken bränner mina fötter, men det är bara benen som har somnat.
En fruktansvärd stank, förutom min egen pisslukt, tar sig förbi mina näshår, genom bihålorna och ner i lungorna. Det är svårt att avgöra om det är reningsverket, skåningarna själva eller vattenverket.
En liten fet man haltar fram till mig och säger något. Jag vet inte riktigt vad, men jag tror att han är utvecklingsstörd. Han har gubbkeps och är lite fläskigt röd där han står och "hirrar". Ja, han "hirrar" och nu när jag skriver det så vet jag inte riktigt längre vad det betyder och vad jag egentligen menar, men han "hirrade".
De gör det... skåningarna.
Jag går in på första konditori och beställer en bit spättekaka. Det visar sig vara en gul marängliknande kaka som endast ett barn kan göra.
Spättekakan smakar skit och ägg.
Servitrisen, även hon småfet, kommer fram till mig och säger något. Jag vet inte riktigt vad, men jag tror att hon är utvecklingsstörd. Hon har gubbkeps och är lite fläskigt röd där hon står och "hirrar".
Hennes utseende skrämmer mig. Antingen är hon skånegubbens fru eller dotter, eller både och. Jag bestämmer mig för att skånska kvinnor inte är något för mig.
Jag går ut från konditoriet och det är då jag blir rädd. Håren i nacken reser sig. Jag får en klump i halsen.
Utanför konditoriet står hela byn samlad. Folket, även de lite småfeta, kommer fram till mig och säger något. Jag vet inte riktigt vad, men jag tror att de är utvecklingsstörda. De har gubbkepsar på sig och är lite fläskigt röda där de står och hirrar.
Deras utseende skrämmer mig. Antingen är alla allas fruar eller män, eller både och. Jag bestämmer mig för att ta första bästa tåg därifrån och lämna bilen, men det går inte för det går ju inga tåg till eller från Revingeby längre.
Jag klipper till första bästa människa jag hittar.
Människan, även han småfet, kommer fram till mig och säger något. Jag vet inte riktigt vad, men jag tror att den är utvecklingsstörd. Den har gubbkeps på sig och är lite fläskigt röd där den står och hirrar.
Dess utseende skrämmer mig. Antingen är den sin egen man/fru eller sin egen son/dotter eller både och.
Jag hoppar in i min bil och det första som slår mig är pisslukten från mina jeans. Jag startar bilen och åker därifrån med hela befolkningen efter mig. De viftar med sina krattor och facklor.
Revingeby är en skitby i Lunds kommun.
Etiketter:
gubbkeps,
köttpenis,
piss,
revingeby,
skåne,
spättekaka,
tåg,
utvecklingsstörd,
Vättern
Karin Alvtegen släpper ny bok
Efter att ha skrivit deckarna Skuld, Saknad, Svek och Skam, släpper nu Karin Alvtegen sin femte roman Slida.
Slida skiljer sig från de andra romanera i och med att det är mer en thriller än en deckarroman.
Slida handlar om en världskänd författare som är ute och åker bil när hon plötsligt kör av vägen. När hon ligger därnere i diket så kommer en fet gubbe och hjälper henne upp.
Författaren har brutit benet och måste bo hos den feta gubben tills benet läker.
Den feta gubben visar sig vara en beundrare som inte alls gillar författarens senaste bok.
Den feta gubben gör allt för att författaren ska skriva om den senaste boken. Han torterar henne på massor av sätt och slår av henne fötterna och sådant.
När den feta gubben har slagit av författaren fötterna så är han med i filmen "Stekta gröna tomater".
Slida skiljer sig från de andra romanera i och med att det är mer en thriller än en deckarroman.
Slida handlar om en världskänd författare som är ute och åker bil när hon plötsligt kör av vägen. När hon ligger därnere i diket så kommer en fet gubbe och hjälper henne upp.
Författaren har brutit benet och måste bo hos den feta gubben tills benet läker.
Den feta gubben visar sig vara en beundrare som inte alls gillar författarens senaste bok.
Den feta gubben gör allt för att författaren ska skriva om den senaste boken. Han torterar henne på massor av sätt och slår av henne fötterna och sådant.
När den feta gubben har slagit av författaren fötterna så är han med i filmen "Stekta gröna tomater".
Etiketter:
cathy bates,
karin alvtegen,
köttpenis,
lida,
saknad,
skam,
skuld,
slida,
stephen king,
svek
måndag 23 mars 2009
Kan du det Döden? - En illustrerad måndagsberättelse
Idag när jag gick upp kändes ingenting som förr. Aldrig förr hade huset känts så tomt. Jag ropade med raspig röst: "Hallå, är det någon där?", men ingen svarade.
Kaffebryggaren i köket var alldeles igenkalkad, men vad gör väl det. Kaffefiltren och hushållspappret var slut, så jag fick vika ett filter av en gammal obetald räkning.
När kaffet väl var klart smakade det bittert och papprigt.
Jag tittade i kylskåpet för att se om det fanns något att äta. Gårdagens rårakor "är aldrig som de var igår".
Slappa och blöta slank de långsamt ned i min mage. Kaffets bittra eftersmak och den bittra ensamheten låg som en ångestsmog över den gamla maten.
Vad skulle jag göra? Jag satte mig vid teven och slängde igång första film jag hittade.
Den var inte riktigt bra. Den fick mig att må dåligt. Kan jag hänga mig i slipsen? Jag vet inte. Ska jag skära mig i armen bara som alla äckliga fjortisar gör?
Klockan hade blivit så mycket redan. Kanske kan döden vänta till imorgon. Kan du det Döden?
Kaffebryggaren i köket var alldeles igenkalkad, men vad gör väl det. Kaffefiltren och hushållspappret var slut, så jag fick vika ett filter av en gammal obetald räkning.
När kaffet väl var klart smakade det bittert och papprigt.
Jag tittade i kylskåpet för att se om det fanns något att äta. Gårdagens rårakor "är aldrig som de var igår".
Slappa och blöta slank de långsamt ned i min mage. Kaffets bittra eftersmak och den bittra ensamheten låg som en ångestsmog över den gamla maten.
Vad skulle jag göra? Jag satte mig vid teven och slängde igång första film jag hittade.
Den var inte riktigt bra. Den fick mig att må dåligt. Kan jag hänga mig i slipsen? Jag vet inte. Ska jag skära mig i armen bara som alla äckliga fjortisar gör?
Klockan hade blivit så mycket redan. Kanske kan döden vänta till imorgon. Kan du det Döden?
onsdag 18 mars 2009
The Order of Lights - motståndare till Earth Hour
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_2611679.svd
När jag ställer mig på uppfarten till Lars Engelbrektsons gård blir jag först chockad och lite skrämd av ljusstyrkan från de spotlights som är monterade längs hela gårdens staket.
Det tar ett tag för mig att vänja ögonen.
Lars Engelbrektson möter mig på uppfarten med ett gott skratt och säger att ljusstyrkan här ute inte är något i jämförelse med ljuset inne i villan.
Jag känner hettan från de trädgårdslampor som är monterade längs hela stigen upp mot själva huset. Något jag noterar är avsaknaden av snö i hela trädgården.
Lars Engelbrektson är en av många motståndare till Earth Hour, den dag då 1 miljard människor förväntas släcka alla lampor i sina hem, och alla lampor hemma hos honom står på dygnet runt.
"Det sjuka med Earth Hour är att den höjer priset på elen, framförallt för människor i tredje världen. Det är framförallt det och den feta hypen och kommersialismen runt omkring som vi är motståndare till."
Vi kommer in i farstun och jag har svårt för att fokusera blicken på en fast punkt.
"Man kanske inte kan tro det, men alla väggar här inne är svartmålade för att vi i familjen ska kunna få några kontraster att vila ögonen på."
Den organistation som Lars är med i heter Lampordern, eller The Order of Lights, som den heter på engelska. Många av medlemmarna är rika företagsägare eller styrelsemedlemmar, men ordern stöds också av Rädda Barnen, RFSU, Amnesty International och Främlingslegionen.
Bland medlemmarna ur det rika "kastet" syns också volontärarbetare, invandrare och vanliga medelsvenssons.
Lars Engelbrektson själv donerar ungefär 3 miljoner kronor till Lampordern årligen och som sagt, det är bara det han donerar. Samtidigt står han själv för sin egen elräkning och alla de lampor och installationer som behöves årligen.
Enligt en kalkyl Lars Engelbrektson gjorde 2001 så gjorde han av med cirka 5 miljoner totalt på hela "kalaset".
"Minimikravet för de som är medlemmar är att ha en lampa på hela året runt och jag tycker att det minimikravet är helt ok. Vi som är lite mer lyckligt lottade har svurit en ed att ha så många lampor igång som möjligt. Det har blivit en hobby."
Än så länge har Lampordern bara lyckats sänka sina egna priser på el, men man är samtidigt hoppfull när det gäller att sänka elkostnaden för alla.
"Det krävs ett oerhört engagemang och mycket pengar till att jämna ut den effekt som Earth Hour har på elanvändningen världen över och även om vi i många år bara har nuddat troskanten på en enorm kvinna så känner vi idag att vi är nära en utjämning."
Bara i år har 20 miljoner människor anslutit sig till Lampordern och fler medlemmar förväntas komma.
"Framförallt nyrika kineser ansluter sig i år. De har helt klart fått upp ögonen för orättvisorna i tredje världen. Det är något de har råd med nu när förhållandena i Kina blir bättre och bättre."
Inte nog med det. Förra veckan skrev Lamporden ett avtal med Vattenfall, E-on, Jämtkraft och Umeå Energi som förbinder dessa elleverantörer till att köpa in 300 megaton koldioxidutsläpp från Ukraina bara för att jämna ut utsläppen för de år Earth Hour har funnits.
Jag lämnar Lars Engelbrektsons gård något fövirrad och omvänd. Jag vänder mig om och vinkar mot motljuset från den traktor som står med motorn igång och med helljusen tända på gräsmattan. Jag ser inte Lars, men jag hör honom säga "Låt ljuset vara med dig" med lugn och stark stämma.
När jag ställer mig på uppfarten till Lars Engelbrektsons gård blir jag först chockad och lite skrämd av ljusstyrkan från de spotlights som är monterade längs hela gårdens staket.
Det tar ett tag för mig att vänja ögonen.
Lars Engelbrektson möter mig på uppfarten med ett gott skratt och säger att ljusstyrkan här ute inte är något i jämförelse med ljuset inne i villan.
Jag känner hettan från de trädgårdslampor som är monterade längs hela stigen upp mot själva huset. Något jag noterar är avsaknaden av snö i hela trädgården.
Lars Engelbrektson är en av många motståndare till Earth Hour, den dag då 1 miljard människor förväntas släcka alla lampor i sina hem, och alla lampor hemma hos honom står på dygnet runt.
"Det sjuka med Earth Hour är att den höjer priset på elen, framförallt för människor i tredje världen. Det är framförallt det och den feta hypen och kommersialismen runt omkring som vi är motståndare till."
Vi kommer in i farstun och jag har svårt för att fokusera blicken på en fast punkt.
"Man kanske inte kan tro det, men alla väggar här inne är svartmålade för att vi i familjen ska kunna få några kontraster att vila ögonen på."
Den organistation som Lars är med i heter Lampordern, eller The Order of Lights, som den heter på engelska. Många av medlemmarna är rika företagsägare eller styrelsemedlemmar, men ordern stöds också av Rädda Barnen, RFSU, Amnesty International och Främlingslegionen.
Bland medlemmarna ur det rika "kastet" syns också volontärarbetare, invandrare och vanliga medelsvenssons.
Lars Engelbrektson själv donerar ungefär 3 miljoner kronor till Lampordern årligen och som sagt, det är bara det han donerar. Samtidigt står han själv för sin egen elräkning och alla de lampor och installationer som behöves årligen.
Enligt en kalkyl Lars Engelbrektson gjorde 2001 så gjorde han av med cirka 5 miljoner totalt på hela "kalaset".
"Minimikravet för de som är medlemmar är att ha en lampa på hela året runt och jag tycker att det minimikravet är helt ok. Vi som är lite mer lyckligt lottade har svurit en ed att ha så många lampor igång som möjligt. Det har blivit en hobby."
Än så länge har Lampordern bara lyckats sänka sina egna priser på el, men man är samtidigt hoppfull när det gäller att sänka elkostnaden för alla.
"Det krävs ett oerhört engagemang och mycket pengar till att jämna ut den effekt som Earth Hour har på elanvändningen världen över och även om vi i många år bara har nuddat troskanten på en enorm kvinna så känner vi idag att vi är nära en utjämning."
Bara i år har 20 miljoner människor anslutit sig till Lampordern och fler medlemmar förväntas komma.
"Framförallt nyrika kineser ansluter sig i år. De har helt klart fått upp ögonen för orättvisorna i tredje världen. Det är något de har råd med nu när förhållandena i Kina blir bättre och bättre."
Inte nog med det. Förra veckan skrev Lamporden ett avtal med Vattenfall, E-on, Jämtkraft och Umeå Energi som förbinder dessa elleverantörer till att köpa in 300 megaton koldioxidutsläpp från Ukraina bara för att jämna ut utsläppen för de år Earth Hour har funnits.
Jag lämnar Lars Engelbrektsons gård något fövirrad och omvänd. Jag vänder mig om och vinkar mot motljuset från den traktor som står med motorn igång och med helljusen tända på gräsmattan. Jag ser inte Lars, men jag hör honom säga "Låt ljuset vara med dig" med lugn och stark stämma.
Etiketter:
Amnesty,
e-on,
earth hour,
jämtkraft,
koldioxid,
köttpenis,
lampordern,
RFSU,
rädda barnen,
the order of lights,
umeå energi,
vattenfall,
växthuseffekten
tisdag 17 mars 2009
Svenskar arga över ryskt show-nummer
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_2607479.svd
Svenska ambassaden i Ryssland är allt annat än nöjda med det svensk-inspirerade sång- och dansnumret i lördagens Melodifestival och fördömer nu inslaget i tv-showen.
– Det är obegripligt varför Ryssland skulle visa sådan okunnighet i sin tolkning av Sverige, säger Anders Svensson, talesman för den svenska ambassaden.
– Jag är verkligen upprörd över att ryssar fortsätter att hålla fast vid de trångsynta och föråldrade svenska stereotyperna, säger Svensson.
Svenska ambassaden i Ryssland är allt annat än nöjda med det svensk-inspirerade sång- och dansnumret i lördagens Melodifestival och fördömer nu inslaget i tv-showen.
– Det är obegripligt varför Ryssland skulle visa sådan okunnighet i sin tolkning av Sverige, säger Anders Svensson, talesman för den svenska ambassaden.
Det var under omröstningen i Melodifestivalens final som en komikerensemble inledde sitt shownummer med en kortare förinspelad sketch.
Där möter utsända ryssar den så kallade "schlagermaffian" som gestaltas av en typisk arbetare med mycket fördomar flankerad av en superfemenistisk quinna och fackligt anslutna cp:n med munnen fulla av snus.
– Jag är verkligen upprörd över att ryssar fortsätter att hålla fast vid de trångsynta och föråldrade svenska stereotyperna, säger Svensson.
Etiketter:
aftonbladet,
köttpenis,
melodifestivalen,
ryssar,
sketch,
svenskar,
tingeling
söndag 15 mars 2009
Hej Christine Schürrer

http://www.expressen.se/Nyheter/1.1498851/sluta-hata-pa-natet
Hej Christine Schürrer!
För det första så vill jag bara säga att jag tycker att du är oerhört snygg, bra på att tiga och framförallt väldigt skicklig med hammaren.
Vad folk än säger om dig så kan man verkligen inte påstå att du har tummen mitt i handen. Du får saker gjort. Ingenting lämnas åt slumpen.
Idag är internet fullt av hat, hat och hat och aldrig någon kärlek. Jag förstår att det är tufft för dig nuförtiden, men jag är helt säker på att det finns många människor därute som älskar dig.
Istället för att känna pressen från alla här ute i friheten, så tycker jag att du ska börja känna dig riktigt riktigt älskad.
Jag gillar att vara positiv och det finns verkligen bra saker hos alla människor.
Christine, dina fördelar och allt som är bra i ditt liv ska väl inte pajjas för något som hände under en dag... tycker jag.
Ha det så bra där du är och tänk på att du är i Sverige.. du kommer snart ut, för straffen här är inte så hårda som de först låter.
Med vänliga kärleksfulla hälsningar
Ulla Tudor
fredag 13 mars 2009
Ursäkta
torsdag 12 mars 2009
Jackan Leif - en berättelse med många inblandade och många kommateringar
Jackan Leif - En berättelse med många inblandade och med många kommateringar.
Jackan Leif är 1 år gammal och inte alls särskilt snygg. Han är gjord av ett filtmaterial som inte är modernt längre.
Ljust grön hänger Jackan Leif inne i sin ägares garderob. Han vill skrika, men det går ju inte. Jackor har ju varken mun eller stämband.
Jackan Leif är så ledsen för att han inte får vara med ute på stan och titta på de andra jackorna som finns där.
Bredvid jackan Leif hänger scarfen Tito. Tito är rutig och har hängt därinne sedan vintern tog slut. Egentligen vill scarfen Tito skrika han med, men för det första så kan han ju inte för scarfrar har ju inte heller någon mun eller stämband. För det andra så tycker han att det vore mesigt om han skrek nu när jackan Leif hänger där.
Ibland öppnas dörren till garderoben, men oftast så stängs den igen snabbt. Det är som om någon trodde att "härinne hänger nog något som är roligt att ha på sig", men sedan när de ser jackan Leif och scarfen Tito så stänger de dörren igen.
Förra året när jackan Leif var modern och hade hög status, då var han med ute och fikade. En gång fick han till och med biskvismulor på axeln och kände sig som en i gänget.
Det första tecknet på att jackan Leif inte var så snygg längre var när scarfen Titos dotter Melina, en röd tröja från Peking, hamnade under jackan Leif på en konsert. Det skar sig direkt mellan jackan Leif och tröjan Melina.
Samtidigt hade tröjan Melinas pojkväns kusiner, de vita strumporna Alex och Kim, hamnat i tvätten tillsammans med Kims yngsta syster Rosa, en mycket färgglad skjorta från Chile, som utan att tänka på det hade ändrat Alex och Kims snövita färg till rosa (japp).
Jackan Leif, strumpan Kim och skjortan Rosas moster Ulla, en nylontrosa från Skövde, blev direkt förbannade på strumpan Alex som direkt accepterade sin nya färg. De kunde inte fatta att han ville vara rosa.
Det kunde inte moster Ullas man Hefner, en polyesterslips från Rom vars bror Tore, en glad kalsong från Ystad vars fru Clara, en binda från Stockholm, som inte alls är använd trots de rykten som Olles (Olle, ett pannband från Tel Aviv) brorsa (Olles brorsa, Fredrik, en riktigt sliten tumvante från Ludvika) sprider över bygden, fatta heller.
Jackan Leif retirerade direkt från diskussionen, blev trött och insåg att han var omodern, egentligen bara på grund av att det skar sig mellan Melina och honom.
Jackan Leif är 1 år gammal och inte alls särskilt snygg. Han är gjord av ett filtmaterial som inte är modernt längre.
Ljust grön hänger Jackan Leif inne i sin ägares garderob. Han vill skrika, men det går ju inte. Jackor har ju varken mun eller stämband.
Jackan Leif är så ledsen för att han inte får vara med ute på stan och titta på de andra jackorna som finns där.
Bredvid jackan Leif hänger scarfen Tito. Tito är rutig och har hängt därinne sedan vintern tog slut. Egentligen vill scarfen Tito skrika han med, men för det första så kan han ju inte för scarfrar har ju inte heller någon mun eller stämband. För det andra så tycker han att det vore mesigt om han skrek nu när jackan Leif hänger där.
Ibland öppnas dörren till garderoben, men oftast så stängs den igen snabbt. Det är som om någon trodde att "härinne hänger nog något som är roligt att ha på sig", men sedan när de ser jackan Leif och scarfen Tito så stänger de dörren igen.
Förra året när jackan Leif var modern och hade hög status, då var han med ute och fikade. En gång fick han till och med biskvismulor på axeln och kände sig som en i gänget.
Det första tecknet på att jackan Leif inte var så snygg längre var när scarfen Titos dotter Melina, en röd tröja från Peking, hamnade under jackan Leif på en konsert. Det skar sig direkt mellan jackan Leif och tröjan Melina.
Samtidigt hade tröjan Melinas pojkväns kusiner, de vita strumporna Alex och Kim, hamnat i tvätten tillsammans med Kims yngsta syster Rosa, en mycket färgglad skjorta från Chile, som utan att tänka på det hade ändrat Alex och Kims snövita färg till rosa (japp).
Jackan Leif, strumpan Kim och skjortan Rosas moster Ulla, en nylontrosa från Skövde, blev direkt förbannade på strumpan Alex som direkt accepterade sin nya färg. De kunde inte fatta att han ville vara rosa.
Det kunde inte moster Ullas man Hefner, en polyesterslips från Rom vars bror Tore, en glad kalsong från Ystad vars fru Clara, en binda från Stockholm, som inte alls är använd trots de rykten som Olles (Olle, ett pannband från Tel Aviv) brorsa (Olles brorsa, Fredrik, en riktigt sliten tumvante från Ludvika) sprider över bygden, fatta heller.
Jackan Leif retirerade direkt från diskussionen, blev trött och insåg att han var omodern, egentligen bara på grund av att det skar sig mellan Melina och honom.
Otroligt 2
Något som är ännu mer otroligt är att någon har googlat på "vår kåta dotter onanerar med mig" och har hamnat på min sida.
Otroligt
Min gamla blogg (På Djupt Vatten) har ju fått hur många besök som helst på sistone. Jag hade ju inte fattat att den var så populär, men det är den tydligen.
Hursomhelst så välkomnar jag alla läsare därifrån hit till The Skräck of Horror.
Hursomhelst så välkomnar jag alla läsare därifrån hit till The Skräck of Horror.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
